invandrare, svensk, medier,identitet, kultur, religion, nationalitet, tillhörighet..

Titel Mediebilden av invandrare ? en kvantitativ innehÄllanalys av morgon- och kvÀllstidningar.Författare Rubi NilssonKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin Hösttermin 2011Syfte Studiens syfte Àr att undersöka hur media behandlar invandrare.Metod Kvantitativ innehÄllsanalysMaterial Artiklar dÀr ordet ?invandrare? förekommer och som publicerades i Aftonbladet, Dagens Nyheter, KvÀllsposten ochSydsvenskan mellan 1 mars 2011 och 31 maj 2011.Resultat Denna studies resultat visar att artiklar som behandlar ordet?invandrare? förekommer oftare i tidningar utgivna i Stockholm jÀmfört med skÄnska tidningarna. Vidare visar resultaten att morgontidningar i större utstrÀckning ÀnkvÀllstidningar rapporterar om frÄgor som berör invandrare. FrÄgor som rör invandrare behandlas ofta som Äsiktsmaterial i de undersökta kvÀllstidningarna. I de undersöktamorgontidningarna behandlas det frÄgor som rör invandrare i nyhetsmaterial snarare Àn i Äsiktsmaterial.

Studien bygger pÄ en analys av svenska tidningars skrivelser kring verksamheten Sharaf HjÀltar, en verksamhet tillsatt av den feministiska organisationen Elektra. I denna studie visar jag pÄ hur bland annat invandrare, kultur samt kvinnoförtryck som sker bland svenska invandrare gestaltas i svensk media. Fokus har legat pÄ att visa hur media, genom att stereotypifiera och stigmatisera kulturer, beteenden och identiteter skapar en bild av invandrare i det svenska samhÀllet. Studien visar hur invandrare framstÀlls som bland annat en homogen grupp som fungerar i kollektiva former samt hur invandrare sÀtts i en stark motsatsbild till ?svenskar? och ?svenskhet?.

En undersökning av hur stort utrymme och i vilka sammanhang som invandrare respektive svenskar fÄr synas i lokalpressen. Tidningarna Sundsvalls Tidning och NSD jÀmfördes under en veckas tid och resultatet sammanstÀlldes..

Syftet med uppsatsen Àr att med diskursanalys undersöka hur det dalgliga talet om invandrare ser ut pÄ diskussionsforumet Passagen.se underkategorin svenska samhÀllet. Dessutom vill vi ta reda pÄ hur invandrare konstrueras som problem och hur det Àr legitimt att tala om invandrare pÄ forumet.Tidigare forskning inom Àmnet har gjorts med diskursanalys pÄ talet om invandrare i media, intervjuer och dagligt tal, men frÀmst i andra lÀnder och inte pÄ internet. Vid diskursanalys gÄr teori och metod hand i hand, vilket innebÀr att de begrepp som vi presenterar i teorin anvÀnder vi till stor del i analysmetoden. I analysen fann vi en mÀngd diskurser i talet om invandrare, vilket resulterade i en dominerande kritisk instÀllning och en underrepresenterad liberal instÀllning till invandrare. Invandrare konstrueras som problem genom att ?de? begÄr brott, luras, hotar vÄr kultur, konspirerar mot oss, Àr kostsamma och pÄ det hela taget Àr alltför mÄnga.

The aim of this essay is to investigate how national and international guidelines relate to library services to prisoners in Sweden and to further illuminate this through a comparison with some examples from a few European countries. The essay examines what rights to library services Swedish prisoners are given in law, what national and international guidelines say, what demands are placed on the librarian in the form of education and suitability, what economical resources exist to realise library services to prisoners, what measures are taken to provide for language minorities, and how the security aspect is handled when it comes to computers and information technologies. The information has been obtained through interviews as well as through studies of books, articles and conference proceedings. The essay includes a small case study of how library services are provided for prisoners in Haparanda. Findings point to a gap between the goals that are presented in national and international guidelines and how the library services to prisoners function in reality..

Den hÀr studien beskriver hur det har varit och hur livet Àr idag för tre grupper av Àldre invandrare med annat modermÄl Àn det svenska och hur det svenska sprÄket har pÄverkat deras liv. I Sverige förvÀntas populationen av Àldre invandrare öka i de nÀrmaste Ären dÀrför Àr det viktigt att försöka fÄ en ökad kunskap om deras liv ? hur det har varit ? hur det Àr och vilka eventuella hinder och förvÀntningar de ser inför sitt Äldrande i relation till det svenska sprÄket. Studien Àr baserad pÄ empirin som kommit frÄn tre fokusgruppintervjuer med Àldre invandrare. De tre grupper har besvarat intervjufrÄgor och dÀrmed har de varit fria att berÀtta om sina erfarenheter, tankar och egna liv.

Enligt IFLA:s mÄngkulturella biblioteksmanifest och Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest har folkbibliotek ett ansvar att frÀmja kulturell mÄngfald. Samtidigt pÄvisar forskning att folkbibliotek kan fungera som en förlÀngd arm i den sÄ kallade integrationsprocessen. Med detta som bakgrund har uppsatsen som syfte att studera bibliotekarier vid ett stadsdelsbibliotek i Uppsala och analysera de villkor som prÀglar deras verksamhet riktad mot invandrare. Uppsatsens teoretiska ramverk Àr inspirerat av ett sociokulturellt perspektiv sÄ som det beskrivs av pedagogikprofessorn Roger SÀljö i LÀrande i praktiken ? Ett sociokulturellt perspektiv och LÀrande och kulturella redskap: om lÀrprocesser och det kollektiva minnet.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

This work deals with the introductory course for immigrants (Introduktionskurs för invandrare ? IVIK) in the Swedish municipalities. I have studied how the participants in this education are brought into a Swedish understanding of religion, both in the formal SO (social studies) and when it comes to informal transferring of values.I have interviewed teachers and school leaders, interviews which I have then analysed.To understand the educational environment, I have used Antonio GramsciŽs theory of hegemony, as I perceive it, as well as Michel FoucaultŽs ideas of power and knowledge.I have found that fostering into a ?Swedish? view on religion appears in the education, implicitly as well as explicitly, though the informants tend to have an ambivalent opinion as to how this should be carried out, and to which extent..

Syftet med uppsatsen Àr undersöka huruvida utbildningsnivÄ och arbetssituation har ett samband med attityder till invandring i Sverige idag. I litteraturen finns det förklaringar som menar att lÀgre utbildade individer hyser mer negativa attityder mot invandrare och invandring jÀmfört med högre utbildade individer som genom sin utbildning fÄr ett mer upplyst perspektiv som hÀmmar de negativa attityderna. Det förekommer Àven förklaringar som menar att arbetslöshet och en upplevd konkurrens frÄn invandrare leder till negativa attityder mot invandrare och invandring. I den hÀr uppsatsen anvÀnds material frÄn European Social Survey 2012 för att se hur attityderna mot invandring och invandrare ser ut i Sverige idag. Uppsatsen utgÄr frÄn tvÄ hypoteser.

Denna studie syftade till att öka förstÄelsen för hur mottagandet av Àldre invandrare kan upplevas i en svensk medelstor kommun. FrÄgestÀllningarna rörde hur företrÀdare för invandrades egna organisationer och yrkesverksamma uppfattar att mottagandet fungerar. För att undersöka detta har dokument rörande mottagandet av invandrare i kommunen undersökts. FöretrÀdare för tre olika invandrarorganisationer har intervjuats enskilt och tre yrkesverksamma kommunala tjÀnstemÀn har deltagit i en fokusgruppsintervju i Àmnet. Med hjÀlp av Aaron Antonovskys individteori kÀnsla av sammanhang (KASAM), Roine Johanssons organisationsteori och Berth Danermarks tankar om samverkan har materialet analyserats hermeneutiskt.

Denna studie syftade till att öka förstÄelsen för hur mottagandet av Àldre invandrare kan upplevas i en svensk medelstor kommun. FrÄgestÀllningarna rörde hur företrÀdare för invandrades egna organisationer och yrkesverksamma uppfattar att mottagandet fungerar. För att undersöka detta har dokument rörande mottagandet av invandrare i kommunen undersökts. FöretrÀdare för tre olika invandrarorganisationer har intervjuats enskilt och tre yrkesverksamma kommunala tjÀnstemÀn har deltagit i en fokusgruppsintervju i Àmnet. Med hjÀlp av Aaron Antonovskys individteori kÀnsla av sammanhang (KASAM), Roine Johanssons organisationsteori och Berth Danermarks tankar om samverkan har materialet analyserats hermeneutiskt.

Policy documents in the public library field, such as the library legislation, local political goals and intra-library plan documents, often include ambitious but ambiguous formulations. This two years master?s thesis examines the relationship between four policy documents and library practice in a local context. The theoretical framework is inspired by a sociocultural theory developed by the Swedish professor of pedagogical psychology Roger SÀljö. The theory emphasizes the importance of context to learning and development.The thesis? method is a case study.

För etthundrafjorton Är sedan sa en man vid namn Oskar Trapp att Helsingborg behöver ett museum. Etthundratolv Är senare invigdes Dunkers Kulturhus, ett efterlÀngtat tillskott tillkulturutbudet i staden. Under de tvÄ Är som huset har funnits har vissa grupper lyst med sin frÄnvaro. En av de grupperna Àr invandrare. Eftersom Dunkers Kulturhus ska finnas dÀr för allasÄ behövdes det en plan för att locka invandrare till huset.